Ansträngningsutlöst urininkontinens

Ansträngningsutlöst urininkontinens, eller stressinkontinens, innebär ofrivilligt läckage av urin i samband med fysisk ansträngning där buktrycket ökas. Läckaget uppstår pga. otillräcklig funktion av urinblåsans stängningsmekanismer i form av slutmuskel (sfinkter), som sitter runt urinröret under prostata samt bäckenbotten. Bäckenbotten utgör bukhålans golv och består av muskler, bindväv och ligament. Oftast kommer läckaget som större eller mindre skvätter urin i samband med fysisk aktivitet, såsom vid skratt, hosta, nysning, lyft, promenad, hopp och joggning. I de mest uttalade fallen kan även små kroppsrörelser leda till rinnande läckage.

Urinläckage kan också bero på en överaktiv urinblåsa. Denna form av inkontinens kallas för trängningsinkontinens eller urgeinkontinens och är ofta förknippat med symptom som urinträngningar och frekvent vattenkastning. I denna text kommer vi primärt att informera om ansträngningsutlöst inkontinens.

Vem drabbas

Ansträngningsutlöst inkontinens är vanligt hos kvinnor, men förekommer mer sällan bland män och då oftast efter operation, strålning eller annan sjukdom eller skada i bäckenregionen.

Enligt studier drabbas uppskattningsvis 50 % av män, som genomgår operation för prostatacancer (både öppen och titthåls-operation) av urinläckage direkt efter operationen. Inom de första veckorna och månaderna efter operationen upplever de flesta män en tydlig minskning av urinläckaget i takt med läkningsprocessen och med hjälp av träning av bäckenbotten muskulaturen. Vid uppföljning ett år efter operationen är det dock en mindre grupp av männen på 10-20 %, som fortfarande har urinläckage, där mer avancerad utredning och behandling samt eventuellt operation kan bli nödvändigt för att avhjälpa urinläckaget.

Ansträngningsutlöst inkontinens förekommer även efter operation av godartad prostataförstoring, så kallad TUR-P (0,5–3 %), efter extern strålbehandling av cancer i bäckenregionen (1,6 %), efter trauma i bäckenregionen samt vid vissa neurologiska sjukdomar och missbildningar.

Konsekvenserna av urinläckage är oftast stora, båda för den enskilda person och för samhället i form av sänkt livskvalitet, social isolering och depression förutom höga kostnader för skydd, hudvård, tvätt, andra hjälpmedel och läkemedel. Situationen upplevs av de flesta som skamfull och det kan därför vara svårt att prata om och att söka hjälp. Men det finns flera olika verksamma behandlingsalternativ, som kan avhjälpa eller i alla fal minska problemet. För att få hjälp kan man söka upp sin primärvårdsläkare eller urologspecialist.

Söka vård

Om du upplever att väntetiderna inom offentlig sjukvård för bedömning och behandling av dina besvär med urininkontinens är för långa, kan Perituskliniken vara ett alternativ. Till oss kan du komma för utredning och behandling inkl. kontinensförbättrande operation. Det kan ske via remiss från läkare/urologspecialist i din hemregion, via din sjukförsäkring eller genom din egen finansiering.

Utredningar och undersökningar

När du kommer till oss på Perituskliniken för utredning och behandling av ansträngningsutlöst urininkontinens får du träffa en urolog med högspecialiserad kompetens inom området.

Förberedelser

Inför mottagningsbesöket på Perituskliniken får du:

• Fylla i frågeformulär angående din hälsa och livsstil, dina aktuella och tidigare besvär, sjukdomar, behandlingar, eventuella operationer, läkemedel och allergier.
• Fylla i frågeformulär angående dina vattenkastningsbesvär (IPPS).
• Registrera dryckesintag, vattenkastning och urinläckage (hemtest) över 2 normala dygn.
• Kontrollera blodprover och urinodling.

Mottagningsbesök

Under mottagningsbesöket kommer du i samtal med urologen att få berätta mer om dina besvär samt gå igenom dina svar på frågeformulären och resultat av undersökningar.

Härefter kommer urologen att utföra en allmän yttre kroppsundersökning, undersökning av urinflödet och blåstömningen (flöde-res) och en flexibel urethro-cystoskopi (kameraundersökning i lokalbedövning av urinrör, slutmuskel och urinblåsa).

Utifrån detta kommer ni fram till hur den vidare utredningen och behandlingen ska gå till.

Ofta behöver utredningen suppleras med en urodynamisk undersökning, där man genom tunna slangar inlagda i urinblåsan och ändtarmen bland annat kan mäta trycket i urinblåsan, urinröret och slutmuskeln, urinflödet och eventuell överaktivitet i blåsan. Undersökningen utförs i vaket tillstånd av specialutbildad personal på ett undersökningslaboratorium, som finns på vissa urolog kliniker eller klinisk fysiologisk avdelning, oftast inom offentlig sjukvård. Om en sådan undersökning behövs, kommer urologen på Perituskliniken att ordna med remiss till lämplig vårdinrättning.

Behandlingar

Beroende på graden och varaktigheten finns olika behandlingsmöjligheter vid ansträngningsutlöst inkontinens hos män.

Uroterapi

En uroterapeut är en sjukgymnast eller sjuksköterska med specialist utbildning inom urologi och vattenkastningsbesvär. Uroterapeuten är expert på utvärdering och behandling av urinläckage, bland annat genom bäckenbottenträning och ändringar i livsstil och beteende (inklusive dryckesvanor och toalettvanor). Uroterapeuten kan även hjälpa till med hanteringen av urinläckaget genom utprovning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel (skydd, penisklämma, påse för uppsamling av urin – uridom och ev. kateter i urinblåsan).

Bäckenbottenträning

Träning av bäckenbottenmuskulaturen, så kallade knipövningar, är i många fall en effektiv behandling och brukar visa resultat inom 3-6 månader. Tanken med träningen är att stärka bäckenbottenmuskulaturen så den ger ett mer effektivt stöd vid ökat buktryck vilket bland annat resulterar i ett ökat stängningstryck i urinröret. För att träningen ska bli så effektiv som möjligt är det en god idé att få hjälp av en uroterapeut, som kan ge instruktioner och kontrollera att träningen utförs korrekt . Träningen utförs på egen hand varje dag. Som stöd för träningen kan man använda appen Tät®III, som finns att ladda ned gratis på App Store och Google Play.

Läkemedelsbehandling

Läkemedlet Duloxetin (Yentreve) används vanligtvis för behandling av ångest och depression. Det har emellertid visat sig att Duloxetin även ökar spänningen i urinrörets muskulatur och därigenom kan minska ansträngningsutlöst urinläckage. Biverkningar i form av illamående, muntorrhet, förstoppning och trötthet är dock vanliga och kan leda till att patienter avbryter behandlingen trots god effekt på urinläckaget.

Operation

Om ovanstående behandlingar inte ger önskad effekt och mannen fortfarande har ett betydande (mer än 20-50 g per dygn) och besvärande urinläckage i samband med ansträngning kan det bli aktuellt att genomgå en operation. Syftet med operationen är att förbättra stängningsmekanismen runt den övre delen av urinröret. Genom åren har det utvecklats flera olika operationsmetoder för att behandla ansträngningsutlöst inkontinens hos män. Dessa operationer utförs vid ett fåtal högspecialiserade urolog kliniker i Sverige.

Operationsmetoder

På Perituskliniken använder vi oss av två olika operationsmetoder, slyngplastik (Advance XP, Boston Scientific) och artificiell sfinkter (AMS800, Boston Scientific), som utförs av urolog med högspecialiserad kompetens inom implantatkirurgi.

Slyngplastik ad modum AdvanceXP

• Operationsmetod som har använts i mer än 10 år.
• En slynga är ett nätband av vävnadsvänligt plastmaterial, som vid en operation placeras som ett hängmatteliknande stöd under urinröret och döljs fullständigt inne i kroppen.
• Bäst resultat uppnås vid lätt till måttlig ansträngningsinkontinens (färre än 4 skydd per dag) och för män som har viss bevarad funktion av slutmuskeln (kan knipa av urinstrålen).
• Lämpar sig inte för patienter som har eller kommer att genomgå strålbehandling mot bäckenregionen.
• Fördelar: minimalt invasiv operation med snabb återhämtning. Slyngan sitter kvar resten av livet och behöver inte skötas. De flesta män som genomgår operationen upplever en tydlig minskning av urinläckaget och en del blir helt täta efter operationen, vilket speglas i att 92 % anger sig nöjda med resultatet och 94 % skulle rekommendera ingreppet till en vän.
• Biverkningar: smärta, svullnad och ömhet i området är vanligt i veckorna efter operationen. Försämrad blåstömningsförmåga (som ofta är övergående efter operationen). Infektion är sällsynt. I få fall är det fel på slyngan eller operationstekniken som medför att slyngan flyttar på sig, vilket resulterar i återkommande läckage. I dessa fall kan det bli aktuellt att genomgå ytterligare en operation (AMS800, se nedan) för att avhjälpa urinläckaget.

Artificiell sfinkter (AMS800) runt urinröret

• Operationsmetod som har använts mer än 40 år och är den ”gyllene standard” mot manlig ansträngningsinkontinens som nyare metoder jämförs med.
• Systemet är utformat för att återskapa den yttre slutmuskelns funktion och består av tre vätskefyllda delar som är gjorda av mjuk silikon och som genom en operation sätts in i kroppen. En silikonmanschett, kuffen, placeras runt övre delen av urinröret och förbinds genom en mjuk slang till en kontrollpump i pungen, som i sin tur förbinds genom en slang till en tryckgivareballong placerat framför urinblåsan. Samtliga delar döljs fullständigt inne i kroppen. Systemet innehåller runt 25 ml vätska och fungerar genom att trycket i kuffen komprimerar urinröret och på så vis håller urinröret stängt. I samband med vattenkastning trycker mannen ett par gånger på pumpen i pungen och öppnar då kuffen, som sedan återfylls automatiskt på någon minut.
• Behandlingen kräver att mannen förstår och klarar att hantera systemet.
• Lämpar sig för alla grader av ansträngningsinkontinens, även hos patienter som har eller kommer att genomgå strålbehandling mot bäckenregionen och hos män som har komplett upphävd funktion av slutmuskeln.
• Fördelar: efterliknar en frisk slutmuskel som gör det möjligt att kasta vatten när man vill. Flertalet män som genomgår operationen upplever en tydlig minskning av urinläckaget och en stor andel blir helt täta efter operationen, även de som har uttalat urinläckage, vilket speglas i att 90 % anger sig nöjda med systemet, 92 % skulle genom operationen igen om nödvändigt och 96 % skulle rekommendera systemet till en vän.
• Biverkningar: Smärta, svullnad och ömhet i området är vanligt i veckorna efter operationen. Svårigheter med blåstömningen förekommer hos en mindre andel efter operationen och brukar normaliseras inom 1-2 veckor där man kan behöva en kateter. Infektion är sällsynt. Reoperation förekommer hos upp till 1/3 inom 10 år och är oftast orsakade av mekaniska fel. Operationen är oftast okomplicerad för patienten. Skada på urinröret i pga. tryck från kuffen och svaghet i urinrörets vävnad samt eventuellt felaktig införing av kateter eller andra instrument i urinröret förekommer sällan. I sådana fal måste hela systemet tas bort vid en operation.

Vårdgarantin

Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet som innebär att man ska få vård inom en viss tid. Vårdgarantin anger inom vilka tidsgränser olika vårdinsatser ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats.

Förstärkt vårdgaranti från 1 januari 2019
Den delen av vårdgarantin som gäller inom primärvården har förstärkts från den 1 januari 2019. Förstärkningen innebär att patienter som kontaktar primärvården för ett nytt eller försämrat hälsoproblem har rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar.

Bedömningen ska göras av en läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården. 

Du har alltså rätt att

• få kontakt med primärvården inom 0 dagar
• få medicinsk bedömning inom 3 dagar
• få ett förstabesök i den specialiserade vården inom 90 dagar

efter beslut få en operation/åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar.