Välkommen till Peritusklinikens information om prostatacancer

av Professor Emeritus Per-Anders Abrahamsson.

Vår information bygger på mångårig klinisk erfarenhet, på urologins samlade kunnande och på senaste vetenskapsbaserade rön, svenska och internationella. Sidan hålls fortlöpande uppdaterad.

Prostatacancer är sedan några decennier ett forskningsintensivt område. Framsteg inom diagnos, behandling och rehabilitering har markant ökat möjligheterna att rädda liv, hälsa och levnadsår. Bara sedan min senaste bok Prostatacancer som utkom 2015, har visioner vi då hade nu förverkligats. Exempel:

  • Förfinad diagnostik som ger allt effektivare behandling.
  • Allmänna hälsoundersökningar, tidig upptäckt av riskpatienter.
  • Standardiserade vårdförlopp som leder till snabbare behandling.
  • Ökat medvetande i samhället om sjukdomen.
  • Växande insikt om dröjsmål som riskfaktor.

Dessa och andra faktorer har ökat intresset för prostatacancer bland läkare och forskare.

Öppenhet 
Parallellt med forskningsframstegen har medvetenheten och öppenheten om sjukdomen ökat i samhället.   

Denna attitydförändring hos allmänheten har hjälpt till att föra fram prostatacancer i ljuset. Äldre generationer drog sig i det längsta för att söka hjälp vid urinvägsbesvär. Dagens medelålders och äldre män är bättre informerade och mera vakna för tidiga sjukdomstecken. De är inte heller lika pryda inför symtom från urinvägarna.

Kunskapsmassan om prostatacancer är idag enormt stor – och växande. Peritusklinikens information är medicinskt korrekt. För lättillgänglighetens skull hålls den kortfattad.

Kontakta oss gärna för ytterligare upplysningar.

Prostatacancer är en tumörsjukdom i prostata

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, vid sidan av hudcancer av basalcellstyp (ej födelsemärken eller maligna melanom). Drygt 10 000 män i Sverige får varje år diagnosen prostatacancer. Runt 2 400 män dör årligen i sjukdomen i vårt land.

1. Urinblåsa 2. Prostatakörtel 3. Sädesledare 4. Testikel

Illustration Mikael Siebenrock

Prostatakörteln är i storlek och form ungefär som en valnöt. Prostatan sitter under urinblåsan och omger blåshalsen, där urinblåsan övergår i urinröret, det rör som transporterar urin och sädesvätska ut genom penis. Prostatakörteln är en del det manliga reproduktiva systemet. Körtelns primära funktion är att utsöndra den vätska som ingår i sädesvätskan som transporterar spermier.

Från födseln och genom barndomen är prostatakörteln mycket liten men blir större vid puberteten. Tillväxten stimuleras av det manliga könshormonet testosteron.

Från medelåldern och framöver förstoras körteln successivt. Prostatakörteln fördubblas på 4,5 år mellan 30 och 50 års ålder, men det tar sedan 10 år att nå dubbel storlek mellan 55 och 70 år. Därefter sker tillväxten långsammare.

Symtom, tecken på sjukdomen

I sina tidigaste stadier är de flesta prostatacancrar symtomlösa. Problem att tömma urinblåsan beror oftare på godartad förstorad prostata (BPH, benign prostatahyperplasi) än på prostatacancer. Sjukdomen kan emellertid orsaka dessa problem:

  • Behovet att urinera ofta, speciellt nattetid.
  • Svårigheter att få igång urineringen eller att hålla tillbaka urinen.
  • Oförmåga att urinera.
  • Smärtsam eller brännande urinering.
  • Svårigheter att få erektion.
  • Smärtsamma ejakulationer.
  • Blod i urin eller sädesvätska.
  • Återkommande smärtor eller stelhet i ländrygg, höfter eller lårens överdel.

Vart och ett av dessa symtom kan orsakas av cancer men oftast av andra, mindre allvarliga hälsoproblem. Om en man har något av ovanstående symtom ska han söka läkare.

Utredning av misstänkt prostatacancer

För att fastställa – eller utesluta – diagnosen prostatacancer krävs ett antal undersökningar.

PSA, palpation och biopsi var länge de vanligaste metoderna för att ställa diagnosen prostatacancer. Dessa metoder har under senare år successivt kompletterats med nya och bättre diagnostiska verktyg. De beskrivs nedan.

Blodtestet PSA (prostataspecifikt antigen)

är det enskilt viktigaste prov som leder till misstankar om prostatacancer. Provet kan tas på vårdcentral eller hos privatläkare.

Det finns idag givna riktlinjer när ett PSA-värde ska leda till fortsatt utredning. Det sker genom en remiss till urolog.

OBS! PSA är inget cancerspecifikt test. Man kan alltså ha ett förhöjt PSA-värde utan att ha cancer.

Trots begränsningar hos blodprovet PSA är det fortsatt den enskilt säkraste metoden för att upptäcka prostatacancer tidigt hela 6 gånger precisionsstarkare än mammografi för bröstcancer. PSA-testning har under de senaste 20 åren betytt en stor förändring för upptäckt och kontroll av prostatacancer.

Man kan ha prostatacancer utan symtom. Den så kallade PSA-kvoten är ett prov som kompletterar och ger mer information än enbart PSA vid låga värden. Ju mer fritt PSA i förhållande till bundet desto sannolikare rör det sig om en beskedlig förändring.

Referensvärden
PSA ökar med stigande ålder p.g.a. ökad förekomst av godartad prostataförstoring. Referensvärdena ska inte vara absolut styrande utan ska ses som en tumregel. Varje patient är en enskild individ. En man där undersökande läkare känner en misstänkt tumör vid palpation via ändtarmen ska remitteras till urolog oavsett PSA-nivån.

Palpation

innebär att läkaren känner på prostatakörteln genom ändtarmsväggen med sitt pekfinger. 

Illustration Mikael Siebenrock

Finner läkaren då att körteln är osymmetrisk kan det tyda på att en tumör har utvecklats i ena körtelhalvan. Pekfingret har dock sina begränsningar som diagnosverktyg. För att ställa diagnosen prostatacancer måste man ha ett bredare faktaunderlag.

Biopsi eller vävnadsprov

sker också som regel via ändtarmen. Metoden innebär att läkaren i lokalbedövning med hjälp av ett instrument som tar ut mycket små bitar från prostata genom tjocktarmsväggen. Vävnadsproverna tas idag oftast efter att magnetkamera visat misstänkt cancer, men kan också tas från olika delar av körteln. Detta för att öka sannolikheten att påträffa en eventuell tumör.

Vävnadsproverna analyseras därefter på laboratorium. Analysresultatet hjälper läkaren att diagnosticera sjukdomar och avvikelser i prostatan. Visar vävnadsproverna på cancer kan läkaren gradera tumören och bestämma dess aggressivitet och sannolikhet att sprida sig.

Ny snabbare och riskfri provtagning
Metoden att hämta vävnadsprover från prostata genom att gå in via tjocktarmsväggen är inte helt ofarlig. Tjocktarmen är bakteriebemängd och provtagningen orsakar inte sällan blodförgiftning (septikemi), som är ett livshotande tillstånd. Perituskliniken använder sig av en modernare och helt riskfri variant; läkaren går i stället in genom huden i skrevet. Metoden är testad kliniskt i två år utan att ha orsakat en enda infektion.

Bilden visar fördelen av att gå in vid sidan av tjocktarmen. Urologen lokaliserar prostatans läge med hjälp av en ultraljudsstav. Genom att hämta cellprov från prostata utan att gå in via tjocktarmen reduceras risken helt för infektioner orsakade av tarmbakterier.

Illustration Mikael Siebenrock

Magnetkamera

ibland missvisande kallad magnetröntgen; röntgenstrålar används inte. Magnetisk resonanstomografi MRT är det korrekta tekniska namnet. Internationellt kallas metoden MRI och i Sverige är det vanligt att säga ”magnetkamera”. Magnetkamera blir allt mer vanlig som screeningmetod vid misstanke på prostatacancer och visar om en misstänkt tumör föreligger, eller om misstanken kan avfärdas.

Ultraljud

undersökning av prostatan med ultraljud genomförs med en stav i storlek som ett finger, som förs in genom ändtarmen och åstadkommer bilder på prostatans yta med hjälp av högfrekventa ljudvågor. Metoden hjälper läkaren att beräkna storleken på körteln och eventuellt påvisa avvikande bild på ultraljudsskärmen och vägleda vävnadsprovtagning. Kombinationen av magnetkameraundersökning av prostata i kombination med ultraljud är idag den bästa metoden för att påvisa eller utesluta cancer. Men man kan också bedöma elakhetsgrad och genom guidning av provtagning minska antal vävnadsprover.

PET, Positronemissionstomografi

är den enda diagnostiska metod som kan avbilda biokemiska förlopp i kroppens organ eller vävnader. Det sker med hjälp av injektion av en spårsubstans märkt med en radioaktiv atom (radionuklid), vanligen 18-F (en kortlivad radioaktiv isotop av fluor) men även andra radionuklider används. Den radioaktiva märkningen av spårsubstansämnet tjänar endast syftet att utifrån, med den speciella PET-kameran, kunna avbilda var i kroppen spårsubstansen ansamlas.

PSMA är den senaste och mest lovande spårsubstansen för att utesluta eller påvisa eventuell spridning av prostatacancer. Cholin är en annan använd spårsubstans vid prostatacancer.

Cholin är ett B-vitamin som kroppen bl.a. använder vid tillverkning av cellmembran. Cancertumörer växer snabbare än friska celler och konsumerar därför mycket cholin. Radioaktivt cholin söker sig till cancercellerna där PET kan lokalisera och registrera dem.

Skiktröntgen eller datortomografi (DT)

(på engelska Computed Tomography som förkortas CT) är en vidareutveckling av traditionell röntgen. DT används för att avbilda anatomin av patientens inre, skiva för skiva, och kan sedan visas i alla tre dimensioner. DT har dock ett begränsat värde vid utredning av prostatacancer och används idag oftast i kombination med PET-undersökning i kombinerad utrustning PET/DT.

Metastaser, dottertumörer eller dottersvulster, innebär att cancern har spridit sig. Det är en allvarlig fas av sjukdomen. Om inte metastaser uppkommit kan flertalet patienter botas genom att den ursprungliga cancern opereras eller strålas bort. Möjligheterna att behandla spridd cancer, dvs. metastaser utanför prostata har dock ökat på senare år.

För utredning av metastaser i skelettet används ofta också ytterligare en metod med radioaktiv spårsubstans, så kallad och skelettscintigrafi (skelettspecifik undersökning med spårsubstans).

Besked om provsvar

Innan PSA-provet tas är det angeläget att man som patient känner till dess för- och nackdelar; ett förhöjt värde betyder inte med automatik att man har prostatacancer.

Om PSA-värdena är förhöjda och en fortsatt utredning visar att patienten har en tumör i prostata, är det bra att komma i sällskap med en släkting eller närstående när cancerbeskedet ges.

Vissa patienter med prostatacancer skall inte behandlas utan kontrollera sitt PSA med ett visst intervall; dock inte alla beroende på om sjukdomen framskridit långt och många behandlingar kanske redan är genomförda.

Att välja behandling

Resultaten från undersökningar sammanställs och ligger som grund för en behandlingsrekommendation från läkaren. Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen är det du som patient som slutligen ska acceptera eller förkasta förslaget. Oftast följs läkarens rekommendation, men det känns mer och mer angeläget att du som patient finns med i beslutsprocessen som huvudaktör. Det är du som fortsatt ska leva med sjukdomen och behandlingens konsekvenser, inklusive biverkningar.

Den viktigaste enskilda faktorn för att en patient med prostatacancer skall kunna botas är att den upptäckes i tid och att den fortfarande är lokaliserad i prostatakörteln.

Avvägningar

Vid valet av behandlingsmetod måste nyttan av behandlingen vägas mot de biverkningar den kan ge. Erfarenheten visar att en cancer i prostatan i många fall växer mycket långsamt. Under sin livstid dör många patienter med prostatacancer därför av annan orsak än cancern. Ett alternativ är därför att inte omedelbart sätta in behandling utan avvakta cancerns utveckling med regelbunden aktiv övervakning. Detta är bara aktuellt vid lågriskcancer. Risken är då mycket liten att cancern växer och sprider sig så att den inte kan botas, vilket kanske hade varit möjligt om behandling hade satts in genast.

I dagsläget finns allt bättre metoder att avgöra vilken typ av prostatacancer en patient har, metoder som styr val av aktiv behandling alternativt aktiv övervakning. Perituskliniken kommer att delta i forskningsprojekt där genetiska test prövas för att än bättre avgöra tumörens aggressivitetsgrad och styra val av behandling.

Alla behandlingar påverkar sexlivet

Å andra sidan riskerar de behandlingar som erbjuds ofta att försämra patientens livskvalitet. Biverkningar som impotens – mer eller mindre uttalad – är vanliga efter både strålbehandling och operation. Eftersom hormonbehandling är en slags kemisk kastrering medför den ofta impotens. Den kan också orsaka svettningar och blodvallningar av samma slag som kvinnor får i klimakteriet. Men det som många män upplever som svårast är att vitaliteten försämras och att de drabbas av psykologiska förändringar med tendens till depression och nedsatt initiativkraft.

Det viktiga patient-läkarsamtalet

Mot denna bakgrund krävs en ingående diskussion mellan läkare och patient om vilken behandling som ska väljas. Symtomstyrd behandling, det vill säga bromsande behandling utan botande syfte, kan medföra speciella problem. Emellertid är detta alternativ med hjälp av bättre bilddiagnostik, blodanalyser och läkarkontroller allt vanligare. Oron som uppstår av att leva med en obehandlad cancer måste diskuteras med patienten och – om han så vill – de närstående.

Det finns en rad behandlingsalternativ för varje stadium av prostatacancer. För att komma fram till bästa behandlingsalternativ börjar läkaren med att kategorisera prostatacancern som inkapslad (lokaliserad till körteln), lokalt avancerad (en stor prostatatumör eller en som har spridit sig inte alltför långt från den primära tumören) eller spridd, metastaserad (celler som lämnat den primära tumören och skapat multipla dottersvulster i andra delar av kroppen.)

Det är viktigt att du blir informerad om inkontinens före behandlingen.

Urinläckage är ett växande problem hos befolkningen, oavsett urologisk sjukdom och behandling. Fler än en halv miljon kvinnor och män i Sverige lider av ofrivilligt urinläckage.

Efter all form av bäckenkirurgi inklusive prostatacancerkirurgi och strålbehandling är urinläckage vanligare som biverkan. Det är därför nödvändigt att välutbildad personal finns tillgänglig med unik kompetens för att bistå patienter med behandling.

Behandlingsalternativ

Här en kort beskrivning av de vanligaste behandlingarna vid prostatacancer, följd av avsnittet Behandlingar i sjukdomens olika faser.

Behandlingsalternativen för inkapslade eller lokalt avancerade prostatatumörer:

Aktiv övervakning

Denna behandling brukar man föreslå män vars prostatacancer upptäckts i ett tidigt skede och där tumören verkar ha en långsam tillväxt. I sådana fall är risken att avigsidor av behandlingen överväger möjliga fördelar. Detta gäller speciellt män i högre åldrar.

Kirurgi

Detta är en vanlig behandling för prostatacancer i tidiga faser. Kirurgen kan ta bort hela prostatan och sädesblåsor, något som avgörs av tumörens storlek och lokalisering. Titthålskirurgi med robotinstrument är idag standard. Återigen är åldern en avgörande faktor. (Länk till op-film, eller op-beskrivning)

Strålbehandling

Denna behandlingstyp bygger på att joniserande strålning skadar cellernas arvsmassa och att tumörceller är mera känsliga för denna typ av strålning än friska celler. I tidiga skeden av tumörutvecklingen kan strålning ersätta kirurgi. Metoden kan också användas efter kirurgi för att förstöra kvarvarande cancerceller som kan finnas i operationsområdet. (Länk till film eller beskrivning av strålning)

Hormonbehandling

Denna typ av behandling avhåller cancerceller från att få tillgång till de manliga hormoner de behöver för att växa. Hormonbehandling används för att behandla cancer som spridit sig. Denna behandling används även för att förebygga cancer från att komma tillbaka efter kirurgi eller strålbehandling.

Immunterapi

Att mobilisera kroppens immunförsvar mot cancerceller är en terapiform där utvecklingen går framåt med stormsteg. Immunförsvaret är kroppens skydd mot sjukdomsframkallande ämnen. Genom att känna igen främmande ämnen som virus och bakterier och oskadliggöra dem upprätthåller immunförsvaret vår hälsa. Immunterapi vid tumörsjukdomar fungerar genom att immunförsvaret trimmas så att det blir bättre på att bekämpa cancerceller, som annars är experter på att undkomma försvaret.

Illustration Mickael Siebenrock

Läkemedel

Listan över läkemedel, som var för sig eller i kombination med andra farmaka eller terapier, blir för varje år allt längre. Stora framsteg har gjorts på senare år; exempelvis har nya läkemedel vid spridd prostatacancer dramatiskt ökat möjligheterna till förlängd överlevnad.

Läkemedelarsenalen är under stark förändring; nya mediciner som bygger på nya behandlingsprinciper kommer på marknaden i en allt snabbare ström och en del äldre mediciner försvinner.    

Bästa rådet är därför: Låt din behandlande läkare fortlöpande hålla dig uppdaterad om läkemedel vid just din prostatasjukdom.

Sexualitet

Sexlivet efter en prostatacanceroperation blir aldrig det samma som före behandlingen. Det första året efter behandling kan vara kämpigt, men flertalet par kan få tillbaka en glädjefylld sexuell relation. Det kan innebära att de måste omdefiniera sex och anpassa sitt sexliv på ett nytt sätt. Ibland handlar det om att lära kvinnan/partnern en ny, mera initiativrik roll.

Förmågan att få tillbaka sin sexualitet efter operation kan stöta på såväl fysiska som psykologiska hinder. Det gäller först och främst att man verkligen vill återta sin förlorade eller dysfunktionella sexualitet, att man vill ”komma tillbaka i matchen”. En god relation till sig själv, att ha en trygg och stabil självkänsla, betyder mycket i denna förändringsprocess. Om man inte är beredd att pröva nya vägar, är risken stor att sexlivet går förlorat.

Problemen

som männen/paren behöver hjälp med är kortfattat:

  • Nedsatt lust (30 – 90 %).
  • Erektionssvikt (20 – 90 %). Förekommer i varierande grad beroende på ålder, förmåga före operation och om man kan bevara potensnerverna.
  • Sädesavgång försvinner (100 %).
  • Kosmetiskt (penisförkortning i 90 % av fallen).
  • Urinläckage (10 – 20 %).
  • Ångest/oro.

Erektion

Erektil dysfunktion är oförmåga att få eller kunna behålla erektion.

Efter behandling mot prostatacancer är erektil dysfunktion ett problem som praktiskt taget alla män får under kortare eller längre tid.

Flertalet behandlade män behöver hjälp. Och i de allra flesta fall kan funktionen återfås, spontant eller med någon form av hjälpmedel, även om det sällan blir lika bra som innan. Information och rådgivning om sexhjälpmedel kan du få hos din lokala ED-sjuksköterska eller hos RFSU.

En grupp läkemedel som betytt mycket är de s.k. PDE5-hämmarna. Först på plan var Viagra som kom på marknaden 1998. Nu finns flera läkemedel med liknande effekt men som kan ha olika lång verkningstid. Medlen underlättar erektionen genom att hämma enzymet fosfodiesteras-5 (PDE5). Detta påverkar den mekanism som gör att den glatta muskulaturen i peniskärlen och svällkropparna slappnar av, något som leder till ökad blodfyllnad och erektion.

Efter operation eller strålbehandling och under hormonbehandling är det viktigt att PDE5-hämmarna tas frekvent och regelbundet under 3 – 12 månader.

Idag finns goda möjligheter att återfå förmågan till erektion efter strålbehandling och/eller operation. Välkommen att kontakta Peritusklinikens specialistsjuksköterska för rådgivning och behandling.

Behandlingar i sjukdomens olika faser

Olika terapier lämpar sig mer eller mindre väl för prostatacancer i olika stadier. Ibland är en viss behandling ett bättre alternativ för ett givet tumörstadium men kan vara – mer eller mindre – verkningslöst för ett annat.

Alla behandlingar har biverkningar som kan påverka bland annat sexualiteten. Det kan gå att vänta med behandling om du har få besvär av sjukdomen och den utvecklas långsamt.

Men först – fimpa för bättre sårläkning!

Om du ska få behandling mot prostatacancer är rökstopp ett första viktigt steg. Efter en operation läker såren snabbare och blodcirkulationen och konditionen förbättras. Det gör att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt.

Även vid strålbehandling är det bra om du avstår från att röka. Behandlingen blir då mera effektiv.

Tala med din läkare om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Behandling kan vänta – aktiv övervakning

Du kan välja att vänta med behandling om cancern bara finns i prostatan och växer långsamt. I stället får du komma på regelbundna kontroller. Det kallas aktiv monitorering. Kontroller kan ske ungefär var sjätte månad. Då får du lämna PSA-prov. Läkaren känner på prostatan genom ändtarmen. Du kan också behöva bli undersökt med magnetkamera och lämna vävnadsprov. Du får behandling om kontrollerna visar att cancertumören börjar utvecklas.

Botande behandling

Prostatacancer kan tas bort med operation eller strålbehandling om sjukdomen inte har spridit sig.

Kirurgi

Du kan bli opererad om du mår bra och sjukdomen inte har spridit sig. Prostatan och sädesblåsorna tas bort. Behandlingen kallas radikal prostatektomi och görs medan du är sövd. Ibland tas också några lymfkörtlar bort för att se om cancern har spridit sig.

Operationen kan göra att du får försämrad förmåga att få stånd. Du kan också läcka urin men det brukar avta. Det finns hjälp att få. Du kan exempelvis få besvär med svullnader i ett eller båda benen om lymfkörtlar har tagits bort. Det kallas lymfödem. Det finns olika hjälp och behandlingar vid lymfödem.

Strålning

Strålbehandling ger samma chans som kirurgi att bli av med sjukdomen. Det finns yttre och inre strålbehandling.

Yttre strålbehandling
Yttre strålbehandling kan vara ett alternativ till operation om du har andra sjukdomar. Behandlingen tar några minuter och känns inte. Det är vanligt att få strålningen en gång varje dag, fem dagar i veckan. Hela behandlingen pågår i sex till åtta veckor.

Inre strålbehandling
Inre strålbehandling brukar användas om cancertumören är större och växer snabbt. Behandlingen ges inuti prostatan. Då går det att få högre stråldoser än vid yttre strålbehandling utan att det påverkar den friska kroppsvävnaden. Inre strålbehandling kallas också brachyterapi.

Du kan få behandlingen på två sätt:

  • Engångsbehandling: Små korn med radioaktiv jod förs in med nålar genom huden bakom pungen och in i prostatakörteln. Kornen strålar under några månader. Du får ryggbedövning eller blir sövd innan kornen förs in. Du stannar kvar på sjukhuset över natten. Behandlingen kallas också seedsterapi. Kornen behöver inte tas bort när behandlingen är klar.
  • Upprepad behandling: Prostatakörteln strålbehandlas med ett radioaktivt ämne några minuter genom nålar som förs in genom huden bakom pungen. Du får ryggbedövning eller är sövd. Du kommer till sjukhuset kvällen före behandlingen och stannar i ett dygn. Efter två veckor får du ytterligare en behandling. Ofta kombineras behandlingen med yttre strålbehandling varje vardag i sammanlagt fyra till fem veckor.

Förberedelser
Det är vanligt att strålbehandling kombineras med hormonbehandling som gör cancercellerna mera känsliga för strålningen. Hormonbehandlingen börjar några månader före strålbehandlingen och fortsätter ibland i ett till två år efter att strålbehandlingen är avslutad.

Innan behandlingen börjar kan läkaren behöva ta reda på om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. Du kan till exempel bli undersökt med PET-kamera eller datortomografi.

Det är vanligt att guldmarkörer behöver föras in i prostatan för att öka strålningens träffsäkerhet innan behandlingen kan börja. Guldmarkörerna är några millimeterstora korn. Du får lokalbedövning. Därefter förs guldmarkörerna in med en nål. Det går till ungefär som när läkaren tar ett vävnadsprov från prostatan. Sedan tas bilder med datortomografi eller magnetkamera för att rikta strålningen.

Guldmarkörerna behöver bara föras in vid ett tillfälle. De behöver inte tas bort när du är färdigbehandlad.

Biverkningar av strålbehandling
All strålbehandling kan ge försämrad förmåga att få stånd. Du kan också känna dig kissnödig ofta eller läcka urin eller få problem med tarmen så att du till exempel får diarré. Besvären kan mildras med tiden men de kan också öka eller komma först efter några år. Hjälp finns att få på Perituskliniken.

Efterkontroller

Du får komma på efterkontroller i upp till tio år när du färdigbehandlad. De första åren får du komma två till tre gånger om året. Därefter kommer du en gång om året. Efterkontrollen innebär oftast att du får lämna blodprov som kan visa om det finns tecken på att cancern har kommit tillbaka.

Om sjukdomen kommer tillbaka – återfall

Det kallas återfall om cancersjukdomen kommer tillbaka. Vid återfall i prostatacancer är det vanligt att få hormonbehandling.

Behandlingar som kan bromsa sjukdomen

Prostatacancer går inte att ta bort om sjukdomen har spridit sig.Strålning mot prostatan kan bromsa sjukdomen om den bara har spridit sig lite. Sjukdomen kan också bromsas med hormonbehandling. Det finns olika hormonbehandlingar. De gör på olika sätt så att det blir svårare för hormonet testosteron att bildas eller att verka. Prostatacancer behöver testosteron för att kunna växa.

Hormonbehandling för att bromsa sjukdomen behöver du oftast få resten av livet.

Läkemedel som gör testosteronet mindre verksamt

Det finns olika läkemedel som gör testosteronet mindre verksamt utan att minska kroppens produktion av testosteron. Läkemedlen kallas antiandrogener. Biverkningarna är mindre än vid andra hormonbehandlingar där testosteronet tas bort helt. Behandlingen räcker oftast inte om sjukdomen har spridit sig. Du tar läkemedlet som tabletter. Behandling med antiandrogener kan göra så att bröstkörtlarna börjar växa men det går att förebygga med strålbehandling mot brösten.

Läkemedel som minskar produktionen av testosteron

Du kan behöva få bort testosteronet ur kroppen om prostatacancern har spridit sig. Då kan du få ett läkemedel i form av en GnRH-analog. Det gör att kroppen slutar producera testosteron. Läkemedlet börjar verka efter cirka två veckor. Under den första månaden kan du få kombinera en GnRH-analog med ett annat läkemedel som minskar cancercellernas förmåga att ta upp testosteron.

Du kan också få kombinera läkemedlet med cytostatika eller läkemedlet Zytiga. Du får läkemedlet som en spruta som ska tas regelbundet, antingen under huden eller i en muskel. Biverkningarna av läkemedlet är samma som när testiklarna opereras bort, men ibland kan det gå att göra uppehåll i behandlingen. Då minskar oftast biverkningarna. Viktigt är att du rådgör med din läkare om du vill göra ett uppehåll.

Testikeloperation

Ibland är det viktigt att snabbt få bort testosteronet ur kroppen. Då kan du behöva få testiklarna borttagna. Det mesta av testosteronet bildas i testiklarna. Operationen görs med lokalbedövning. Du kan lämna sjukhuset samma dag. Det är vanligt att sexlusten och förmågan att få stånd försvinner om testosteronet har tagits bort. Du kan få nedsatt ork och blodvallningar med värmekänsla och svettningar. Det finns hjälp som lindrar.

Behandling om hormonbehandling inte fungerar

Det är vanligt att cancern börjar växa igen efter ett till två år med en hormonbehandling. Då kan du få byta till någon av de andra hormonbehandlingarna.

Ibland kombineras hormonbehandlingen med annan behandling. Här är exempel på sådan behandling.

Cytostatika

Cytostatika kallas också för cellhämmande läkemedel. Läkemedel med cytostatika som tillhör gruppen taxaner kan användas vid prostatacancer. Cytostatika kombineras ofta med läkemedel i form av GnRH-analoger.

Läkemedel med extra hormonhämmare

Läkemedlet Zytiga hindrar att testosteron bildas i cancercellerna. Ett annat läkemedel är Xtandi som hindrar cancercellerna från att få kontakt med testosteronet. Båda läkemedlen tas som tabletter varje dag. Zytiga kan göra att du samlar på dig vätska. Det finns läkemedel som motverkar det. Xtandi kan göra att du känner dig mycket trött. Det kan kännas bättre om du rör på dig. Zytiga kombineras ofta med läkemedel i form av GnRH-analoger.

Läkemedel med strålning

Läkemedlet Xofigo innehåller ett radioaktivt ämne som kan minska tillväxten av metastaser i skelettet. Strålningen har en kort räckvidd. Det betyder att strålningen inte påverkar kroppen så mycket i övrigt. Läkemedlet får du som en spruta i blodet en gång i månaden.

Behandling som lindrar

Du får behandling som lindrar de besvär du kan ha, om sjukdomen inte längre kan bromsas. Det kallas palliativ vård.

Kontaktsjuksköterskan har tid för dig

Alla patienter med diagnosen prostatacancer är i behov av rådgivning före, under och efter behandling. Inte minst med tanke på ev. återfall i sjukdomen är regelbundna samtal med kontaktsjuksköterskan av stor betydelse för rådgivning och trygghet.

Patientföreningar ger kamratstöd

Prostatacancerförbundet med sina 27 patientföreningar verkar för ökad kunskap om prostatacancer samt bedriver stödverksamhet för både drabbade och närstående. Förbundet stödjer forskning och utveckling genom en egen fond, Prostatacancerfonden. Förbundet arbetar också för att väcka opinion för en bättre vård. 

Du hittar din närmaste lokalförening på www.prostataforbundet.se

Delta i studier

Perituskliniken arbetar forskningsanknutet. Du kan bli tillfrågad om du vill delta i forskningsprojekt för att öka kunskapen om prostatacancer. Det är givetvis frivilligt att delta. Din vård påverkas inte om du säger nej.

Riskfaktorer för prostatacancer

Orsakerna till prostatacancer är inte helt kartlagda. Läkarna kan inte förklara varför en man får prostatacancer och en annan inte. Studier visar emellertid att följande riskfaktorer är kopplade till prostatacancer:

Ålder

Prostatacancer förekommer huvudsakligen hos män över 55 års ålder. Genomsnittsåldern vid diagnos är 70 år.

Familjehistoria av prostatacancer

En mans risk att utveckla sjukdomen ökar om hans far eller bröder haft eller har sjukdomen.

Etnicitet

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland latinamerikanska män. Sjukdomen är vanligare bland afroamerikaner än bland vita män. Den är mindre vanlig bland asiatiska män och amerikanska indianer. Samerna har generellt mindre cancersjukdomar än svenskar, och speciellt tydlig är skillnaden vid prostatacancer. (Sven Hassler Med. dr)

Matvanor

Det finns vissa tecken på att ett högt intag av animaliskt fett kan öka risken för prostatacancer och att en kost med mycket frukt och grönsaker kan minska risken.

Risken att få prostatacancer kan numera utredas med allt säkrare prognosverktyg. Allmänna hälsoundersökningar, screening har till syfte att upptäcka prostatacancer i tid och att identifiera ännu friska riskpatienter.

Allmänna hälsoundersökningar, screening

När riksdagen härom året gav klartecken för allmänna hälsoundersökningar innebar det en stor seger för den svenska folkhälsan.

Män som är mellan 50 och 74 år blir stegvis under de kommande åren erbjudna att testa sig regelbundet med PSA-prov för prostatacancer. PSA-värdet visar hur stor risken är att få prostatacancer. Om man väljer att testa sig erbjuds man regelbunden testning och uppföljning fram till och med det år man fyller 74 år. Exakt datum och omfattning avgörs av respektive sjukvårdsregion.

Det är en stor åldersgrupp och därför skickas erbjudandet ut i olika omgångar med start tidig höst 2020. I skrivande stund råder viruspandemi, något som givetvis kan störa planeringen.

Perituskliniken kan erbjuda motsvarande PSA-testning utan väntan, och om så behövs ytterligare utredning och uppföljning.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp
Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har prostatacancer. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas. Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte. Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

 

Vill du ha mer information?

Kontakta oss